Högsta volym. Igen.

Ibland händer det att man hör en låt som är riktigt bra. Den dyker upp lite här och där med flera års mellanrum tills man måste ta reda på vem det är som gör den.
Sen lyssnar man på den i flera månader. på repeat. tröttnar och lägger låten längst ner i spellistan.
 Tills man hittar en mix-version.
 Som är bra. Lyssnar på den i månader igen, på repeat, och sen, längst ner i spellistan igen.

 Precis när man trodde att man (tyvärr) var klar med just den låten, då hittar man en video till den. Som är fin. Och cykeln börjar om.

Le grand Sommeil av Etienne Daho är en sån låt.
Fantastisk!